Amanda

Sitter i min säng och funderar. Vilket inte är speciellt ovanligt om man heter Amanda Ryman Westman. Men jag har tänkt på att så fort man ofta går runt med ett leénde på läpparna och ofta är glad så tror vissa att man har det hur bra som helst och allt är frid och fröjd. Eller om man får mycket av sina föräldrar och är ganska bortskämd till exempel.

Men det jag vill komma till är att det inte alls behöver va så. bara för att man verkar ha det bra så behöver inte det betyda att det är så det är. Ibland tycker jag att vissa har lite för mycket fördommar när det gäller sånt. Jag menar man kan ju fortfarande ha problem med annat. Utsidan och insidan behöver faktiskt inte alls vara likadan.

Fast samtidigt så finns det ju folk som har allt det där bra och alltid ser så där himla glada ut och faktiskt är glada på riktigt och mår riktigt bra. Men ville bara påpeka att det inte alltid är så och att man inte ska dömma efter hur folk verkar vara och hur folk ser ut att ha det.